"Siffror är ingen lek!"
LEDARE. Ekonomiska kalkyler är som statistik. Man kan enkelt få dem att visa det man vill. Argument och hypoteser uppfattas ofta som väl underbyggda om de åtföljs av ett siffermaterial. Siffror kan vara magiska och bedrägliga.
Jag får ofta känslan av att investeringskalkyler i jordbruket är glädjekalkyler. Exempelvis är det många odlingskalkyler som görs inför ett köp av åkermark baserade på bästa möjliga årsutfall, istället för ett realistiskt genomsnitt. Exemplen är många. Ibland drabbar det bara en enskild person som räknat bort sig och det förekommer tyvärr i alla branscher och för privatpersoner såväl som företagare.
+ eller – på mjölken?
Värre är det när felaktigt eller missledande underlag presenteras som sanningar för en bred målgrupp. Svensk Mjölk är den största branschorganisation för Sveriges mjölkbönder. Vi kan anta att information från dem tillskrivs hög trovärdighet hos allmänhet, politiker och övriga som av någon anledning vill få en bild av villkoren för svensk mjölkproduktion. På deras webbplats presenteras intervjuer med mjölkproducenter som ger en positiv bild av lönsamheten och utvecklingsmöjligheterna för sina företag. Det är trevligt.
Problemet är att artiklarna var inaktuella tills det påtalades för Svensk Mjölk. Exempelvis presenterades under vinjetten ”Mjölkekonomi - Näsa för affärer” en intervju med en lantbrukare som beskriver lönsamheten i sitt företag som mycket god. Han tar enligt artikeln ut hög lön och betalar sina anställda bra och ser inga direkta hot mot lönsamheten i framtiden. En snabb kontroll av ekonomin i det företaget utifrån offentliga handlingar visar att lönsamheten länge varit dålig och de senaste åren haft en katastrofal utveckling.
Skillnaden i den bild jag får och den bild Svensk Mjölk förmedlat kan få stora konsekvenser för Sveriges mjölkbönder. Om politiker, handel och allmänhet får bilden att det är prima liv i mjölksektorn är det inte lätt att kräva av dem att de ska engagera sig i branschens villkor och utveckling.
Hur olönsam är en åker?
En konkurrerande branschtidning trummade i dagarna hårt på att det är en usel affär att köpa åkermark för lånade pengar. Det är sant att det bara är spekulation i ökat markvärde eller en unikt bra affärsidé om exempelvis odling av en specialgröda som motiverar åkermarksköp på dagens nivåer. Men det är inget nytt. Hur som helst är det sifferunderlaget till artikeln jag vänder mig emot. Där ritas ett diagram upp med intäkt per hektar och totalkostnad per hektar. Intäkten är hyfsat relevant beräknad som inkomst av spannmålen. Totalkostnaden inkluderar amortering vilket inte är en kostnad men saknar kostnad för utsäde, maskiner och arbetskostnad. EU-ersättningar ingår inte.
Varför presentera så förvirrande och ofullständigt material? Risken är överhängande att läsare inte fattar någonting alternativt blir missledda. Det finns vedertagna odlingskalkyler för jordbruk. Varför frångå dem?
Vad är problemet? Är journalisterna för dåliga på ekonomi och statistik eller gör de inte sin research ordentligt eller publiceras material subjektivt för att bevisa en tes?
Vi behöver hålla bättre koll på vad vi håller på med i jordbruket. Vi måste bolla med faktiska siffror och inte bara argumentera med generaliseringar och visioner, men vi får se till att hålla oss med relevant underlag. Vems sifferunderlag kan du lita på? Det finns mycket bra fakta och statistik. Tyvärr kan siffrorna presenteras subjektivt och därmed ge en lika felaktig bild av verkligheten som Greklands nationalräkenskaper.
Ifrågasätt det du läser, kräv förklaringar och spåra siffrorna till källan. Det verkar tyvärr vara nödvändigt.
Stefan Ljungdahl
Tel: 019-16 61 34
E-post: stefan@ja.se
Utskriftsvänlig sida
Kommentera artikeln »
Hindersmässan 2012
Jordbruksaktuellt kollar in de senaste nyheterna på Hindersmässan i Örebro.
|
|
